Om Skrällinge gård

krällinge finns för första gången omnämnt i ett köpeavtal, mellan biskop Hemming och heliga Birgittas fader Birger Person. Avtalet bevittnades av den dåvarande ägaren Pedar af Skraelinge. Avtalet undertecknades av Biskops-Arnö och Heliga Birgittas fader bebodde granngården Finnsta.
I slutet på 1400 – talet berättas det om en Olaff i Skraellinge som en av de från Uppland komna representanter ”gode män”, till ”Sveriges Rikes Råd och Ständers förening”.
Om gårdens bebyggelse vid denna tid var en kringbyggd anläggning i direkt anslutning till Skraellinge by ett par hundra meter från den nuvarande huvudbyggnaden.
Av Skraellinge by finns endast ett hus, av en mängd husgrunder, som vittnar om den täta bebyggelse som fanns vid denna tid. Det finns i husförhörslängder och annat dokumenterat att ett hundratal personer bebodde området vid denna tid. Det berättas nedanför gården befintliga Karlskrogen, ofta hamnade i fel hus.
Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd i slutet på 1700 – talet, i liggande rödmålat timmer, och fick sin nuvarande yttre herrgårdskaraktär på 1820-talet. Gården tillträddes då av Potentan Patron Eric-Olof Berg, som drev gården fram till sin död. I arvsskifte övertogs gården av änkan och sonen som sålde densamma 1903.
Sedan denna tid har Skrällinge gått i många händer och de många byggnadernas yttre och inre underhåll eftersatts kraftigt.
I huvudbyggnaden har dock i stort den gamla rumsindelningen bevarats och såväl exteriör som interiör återställts under 1970 – talet. På vindar och utrymmen har hittats fragment av gammal sengustavianska kakelugnar som efter komplettering återuppförts i huvudbyggnaden. Den gamla panel och fältindelningen runt väggarna är återställd och interiörerna speglar på ett historiskt sätt dåtidens sätt att leva och vara.
Huvudbyggnaden är således helt återställd, efter stora ekonomiska och arbetskrävande insatser från de nuvarande ägarna.
Då man gått tillväga mycket försiktigt vid renoveringen och ej velat förstöra den gamla rumsindelningen, fattas en del utrymmen som nu är av nöden. Det finns nu planer på (godkända ritningar finns) att bygga till två mindre paviljongsliknande byggnader i direkt anslutning till huvudbyggnaden. Den ena skall inrymma en jordvärmeanläggning med tvättutrymmen, den andra förråd och grovutrymmen, i direkt anslutning till köket.
På gården finns även ett antal byggnader varav en redan nämnts, som en rest från Skrällinge by. Ytterligare en byggnad från tidigt datum finns bevarad och har under 1970-talet renoverats yttre med nytt tak och upptagning av timmerväggar.
Resterande byggnader är, ladugård, loge samt stallbyggnad även denna nyrenoverad med ett tiotal boxar. Av tidigare datum finns även ett visthus samt ett fårhus.
Det bästa och mest ekonomiskt intressanta är att inrymma bostäder, åtminstone i de två hus som är av äldsta datum. Man skulle på detta sätt på gården få ytligare två stycken ytmässigt full acceptabla bostäder, och med bevarandet av exteriören i stor bibehålla dess 1700.tals karaktär.
Den ena fastigheten skulle få sin naturliga hyresgäst, en person som önskar förhyra stallet men ej har någon bostad.
Då vi skulle till hösten i Uppsala öppnar en större restauranganläggning, kan man tänka sig den andra byggnaden som bostad åt någon av de anställda.
Byggnadernas placering är sådan att man kanske i en framtid skulle kunna taxera dessa var för sig, men ägarnas syfte är att driva fastigheten kommersiellt varför en omtaxering till flerfamiljhus är ett önskemål.